FAKTA OM GREKLAND Grekland har som vi sa tidigare en area p ca 132000km. De har ocks en befolkning p ca 10 miljoner m”nniskor. Deras huvudstad heter Aten och var ett viktigt relig–st centrum under antiken. Andra st–rre st”der ”r ThessalonĚkĚ, IraklĚon, L·risa och Patras. Greklands huvudsprÂk ”r grekiska. Deras religion ”r Grekisk-Ortodox. I Grekland betalar man med Drachmer. En Drachmer ”r 100 Lepta. P en svensk 100-lapp gÂr det ca: 3496,50 Drachmer. Geografi KLIMAT Grekland ”r mycket ber–mt f–r sina str”nder och sin klippiga kust, men centrala Grekland ”r inget trevligt semester st”lle. Transporter och jordbruk ”r mycket besv”rligt att bedriva. Det beror p att 3/4 av Grekland bestÂr av berg. Grekland gr”nsas av tre hav,Egeiska havet,Joniska havet och Medelhavet. Greklands mÂnga –ar ”r utspridda p all de tre haven. ÷arna ”r frÂn b–rjan topparna i en bergskedja som var en del av fastlandet. De blev –ar f–r ca tusen Âr sedan d dagens Medelhav fyldes med vatten. Greklands h–gsta berg Olympos med sina 2917 m var under antiken en religi–s plats. D”r trodde man att gudarna bodde. Pindos ”r Greklands ryggrad. Det ”r en bergskedja med toppar p h–gre ”n 2100 m. Pindos sluttningar ”r t”ckta av skog, mest gran och tll. Det ”r stora skillnader mellan kust- eller –klimatet och inlandsklimatet. Grekland har bÂde Europeisktklimat med varma fuktiga somraroch kalla sn–iga vintrar. Medelhavsklimatet ”r n”stan tv”rt emot. Det har varma,fuktiga vintrar och heta,torra somrar. Istora delar av Grekland skiner solen Âret runt trots att sn–n ligger kvar i bergen ”nda in i Juni. Aten i mellersta Grekland fÂr i genomsnitt 402mm nederb–rd per Âr medan ThessalonĚki fÂr 477mm per Âr. źnd skiljer det inte s mycket i gradskiljnader som man tror.Korfu ”r grekland nordligaste men ocks gr–naste –. VźXTER OCH DJUR Greklands v”xter och djur har en f–rmÂga att kunna –verleva i og”stv”nliga f–rhÂllanden. V”dret ”r oftast varmt och torrt och marken ”r ofruktbar och stenig. F–r att kunna –verleva har v”xterna utvecklat skyddande egenskaper som t.ex. Apelsin- och Citrontr”dens skyddande vaxlager p bladena. Vaxet skyddar bladet frÂn att torka ut och d–. Greklands v”xt- och djurliv ”r en blandning av europeiska och sydl”nska v”xter och djur. I norr ”r det vanligare med europeiska v”xter och djur medan i s–der det ”r vanligare med sydl”nska. I norr ”r det vanligt med Iris,Tulpan och Krokus. Medan i s–der det ”r vanligare med pÂskliljor,vattenliljor och Kamomill. I antikens grekland spelade naturen en viktig roll. Det var en viktig del i deras sagor och mytologi. Men efter det att antikens Grekland f–rsvann s har den inte fÂtt uppm”rksamhet f–ren efter andra v”rldskriget (1939-1945). Efter andra v”rldskriget satte regeringen upp ett antal program f–r att r”dda naturen. Man b–rjade plantera tr”d p kalhyggena och i st”derna. F–r att skydda havsmilj–n har regeringen begr”nsatt industriutsl”ppen och de har ocks skapat havsreservat. I dessa havsreservaten lever vad forskarna har uppskattat till 246 olika arter av liv. Exempel p sÂdana djur ”r sk–ldpaddor,s”lar,r”kor,hummrar och mÂnga mÂnga andra. Skogsf–rvaltningen i Grekland har skapat naturresevat dit fÂgelskÂdare Âker f–r att se allt frÂn –rnar till n”ktergalar. Grekland uppges ha ca 358st arter av fÂglar. I Grekland ser man inte vilda djur s ofta. Nu kr”vs betalningen efter tusentals Âr av jackt. Trots jakten finns det djur som h–r hemma i Grekland t.ex. vildsvin,gr”vling,brunbj–rn,lo,schakal och piggsvin. Det finns ”ven djur som bara finns i Grekland som t.ex. agrimigeten p Kreta. Historia Antikens Grekland Grekerna var inte de f–rsta som utvecklade en civilisation i dÂtidens Europa. Men det skedde p Kreta och –arna runt omkring. źven p fastlandet r”knar man med att civilisationen fanns. Kaukasier var de f–rsta invandrarna,men de var troligtvis inte greker f–r de var vita. Civilisationen hette den Klykladiska men var inte lika lysande som den kretensiska eller den minoiska. Genom utgr”vningar har man fÂtt veta att civilisationen var ett f”rgstarkt och livligt samh”lle som man tror f–rsvann genom ett vulkanutbrott. Vulkanutbrottet skedde ca 1400 f.kr. Den minoiska civilisationen bildade grunden f–r den vi k”nner som antikens Grekland. Den nya civilisationen hette den mykenska och skapades av de f–rsta grekerna som vi vet kom till Grekland(ca 2000f.kr). Det ”r detta folk som Iliaden och OdyssČen beskriver. De bÂda diktsamlingarna skrevs av Homeros. P grund utav inb–rdeskrig och en invasion frÂn stammarna i norr f–rsvann denna kulturen p 1100f.kr,mÂnga av de gamla invÂnarna bosatte sig i Mindre Asien. Efter Âr 800f.kr bildade grekerna stadsstater.De var sj”lvst”niga och hade egna h”rskare och styrelseskick. Det va h”r som man f–rst ut–vade demokrati,dvs styrelse genom allm”nna val. Det var under 500-talet f.kr som grekerna var intreserade i konst,vetenskap och kultur. D byggdes t.ex Parthenon p berget Akropolis utanf–r Aten. Under denna tid k”mpade ”ven de sm stadsstaterna mot varandra.Detta krig f–rsvagade smÂstaterna och Âr 338f.kr er–vrade Filip av Makedonien. Hans son,Alexander den store,som anf–ll perserna och vidgade sin fars gamla rike ”nda bort till Indien. Alexander dog sj”lv under korstÂget och hans v”lde blev inte lÂnglivat. Grekland splittrades och Âr 146f.kr er–vrade rommarna Grekland. ‰r 395e.kr delades den rommerska stormakten i tv delar. I en –stlig och en v”stlig. ‰r 1453 f–ll det –strommerska eller ocks kallat Byzans-v”ldet f–r turkarna som besatte Grekland ”nda till Âr 1821 de grekerna startade ett befrielsekrig frÂn turkarna.Stridigheter hade f–rekommit under de senast Ârhundradena. H”rmed f–ljer nÂgra viktiga Ârtal som man b–r k”nna till. 3000-2000f.kr Kykladiska kulturen 2000-1400f.kr Minoiska kulturen 1600-1100f.kr Mykenska kulturen 800f.kr Stadsstaterna utvecklas 480f.kr Grekerna besegrar Persien. Aten blir ledare f–r ett f–rbund av st”der k”nt som det Deliska f–rbundet avsett att skydda fastlandet mot invasion frÂn havet. Morden Grekisk Historia De europeiska l”nderna f–ljde noga Greklands befrielsekamp. Grekland blev Âr 1832 en egen stat med monarki som styrelseskick. Otto av Bayern blev Greklands kung. Grekerna var inte n–jda med det s inb–rdeskriget fortsatte. ‰r 1864 grunades en konstitutionell monarki. Vid Balkankrigets slut (1912-1913),gjorde norra delar av Grekland och en del –ar sig fria frÂn turkiet. Efter fortsatta oroligheter och ett misslyckat f–rs–k att bilda en republik tog diktatorn Ioannis Metaxas makten Âr 1936. Hans regerande tog slut n”r Italien och Tyskland invaderade Grekland under andra v”rldskriget. Grekland var ockuperat ”nda fram till 1945. Under dessa Âr d–dades eller f–rsvann mÂnga greker i motstÂndsr–relsen. Ockupanterna utplÂnade hela byar och stora delar av befolkningen levde p eller under sv”ltgr”nsen. Sv”lten h”rjade p grund utav att italienska och tyska soldater f–rst–rde civilbefolkningens gÂrdar och det var svÂrt att hitta mat. Efter andra v”rldskriget b–rjade ett nytt inb–rdeskrig h”rja i Grekland. 20 Âr senare skulle ”ntligen Grekland f en stabil regering och grekerna kunde andas ut. Men tv Âr senare 1967 st–rtas den 27-Ârige kungen Konstantin av en grupp h–ga officerare. Detta ledde till att Konstantin uppl–ste parlamentet. Officerarna satt sedan vid makten i sju Âr. Grekerna hade det mycket besv”rligt underdenna tyrrani f–r officerarna hade hÂrd kontroll av all media i landet(TV,Radio och tidningar). ‰r 1974 st–rtade en grupp greker presidenten p Cypern. Turkiet ingrep d milit”rt i Cypern f–r att skydda den turkiska befolkningen d”r. Detta var p v”g att starta ett krig mellan Turkiet och Grekland. De h–ga officerare som hade tagit makten frÂn kung Konstantin kallade d hem politikern Konstantin Karamanlis frÂn Paris han hade flytt dit under diktaturen. Han skapade grunden f–r dagen styre i grekland det s kallade parlamentariska systemet. RELIGION Grekerna under antiken dyrkande flera gudar och gudinnor. Gudarna och gudinnorna var ofta fantasifulla varelser som spelade en viktig roll i deras dagliga liv. Dessa varelsers ”ventyr utg–r antika Greklands mytologi. Myterna om gudarnas ”ventyr och liv ”r mer ”n bara myter. Den ber”ttar ”ven om grekernas s”tt att leva och att l–sa problem samt f–rklarar –vernaturliga h”ndelser. F–r grekerna var mytologin ”ven en sort av underhÂllning. Homercos som samlade dessa myter i tv b–cker,Iliaden och OdyssČen,levde Âr 800f.kr. źven om han var blind klarade han av att samla myterna. Enligt myterna var gudarnas hemvist p berget Olympen. D”r bodde bland annat Zeus som var gudarnas –verhuvud. Han var gift med gudinnan Hera. Jag skulle i prinsip kunna r”kna upp allihopa men d skulle jag aldrig bli f”rdig f–r det fanns hundratals olika gudar som hette olika och gjorde olika saker. Vissa var m”nniskoliknande medan andra var h”lften m”nniska och h”lften h”st eller get. Alla dessa h”lften m”nniska h”lften get osv kallades olika saker.t.ex.dryader eller skogsnymfer, najader havsnymfer eller satyrer. Flera v”xter har fÂtt sina namn efter m”nniskor eller gudar som f–rlorade de m”ktigare Olympernas gunst. Enligt legenden, f–rvandlade nymfen Daphine sig till ett lagertr”d, n”r hon f–rs–kte undkomma guden Apollo. Eftersom Apollo ”lskade nymfen avbildes han ofta med en krans av lgerblad som han b”r till hennes minne. Idag har Grekland grekisk-ortodoxa kyrkan ist”llet f–r antikens tempel. N”stan alla tillh–r den grekisk-ortodoxa kyrkan. Ortodox betyder i prinsip "r”tt-troende". De som tillh–r denna kyrka gÂr till kyrkan p s–ndagarna. Gudstj”nsten kan hÂlla p i upp till tre timmar. I trditionella kyrkor och i byarnas kyrkor ”r mannens plats p den ena sidan och kvinnan p den andra. MÂnga stÂr upp under hela gudstj”nsten. Gudstj”nsten m”ssas och stora delar av den sker bakom en sk”rm som omger altaret. Under sj”lva m”ssan gÂr folk runt i kyrkan och kysser de helgona bilder som finns inne i kyrkan. Dessa bilder ”r bilder av Jesus,Maria och andra helgon. F–r grekisk-ortodoxa kyrkan ”r dessa bilder heliga. I grekisk-ortodoxa kyrkor finns det inga statyer av helgonen utan bara dessa bilder. Grekisk-ortodoxa pr”ster b”r ofta svarta lÂnga kaftaner och en h–g rund hatt. Under gudstj”nsten b”r de mycket mera f”rgrika kl”der. Pr”sterna varken klipper hÂret eller rakar sig. HÂret p huvudet har de uppsatt med en knut i nacken. Pr”sterna i den grekisk-ortodoxa kyrkan fÂr gifta sig men andra,mer uppsatta pr”ster t.ex. biskopar fÂr inte gifta sig. Den grekisk-ortodoxa kyrkan har en patriark ist”llet f–r den katolska kyrkans pÂve. Patriarken liknar en ”rkebiskop och finns i Istanbul av historiska sj”l. Han dikterar den Grekisk-ortodoxa kyrkans regler och styr –ver de troende. Inom den grekisk-ortodoxa kyrkan ”r kloster mycket viktigt. Klosterna finns –ver hela fastlandet. Det finns en ber–md samling med 20 kloster p berget Atos. I denna klosterstat tillÂts inga feminima varelser. Klosetrna har fÂtt ett speciellt oberoende frÂn Grekland. F–r att marker ut en olycksplats andv”nds ofta helgedomar. Greklands h–gtider Den viktigaste grekiska h–gtiden ”r pÂsken. D samlas man i sin hemby f–r en speciell fest d man ”ter grillat grillat lammk–tt och har speciella gudstj”nster. Festligheterna kan pÂg i flera dagar. I vissa byar slutar de inte f–ren 40 dagar senare, vid Kristi Himmelf”rdsdag. F–r skolbarnen ”r detta ungef”r som julafton. F–r de har 15 dagar ledigt frÂn skolan ( 3 veckor). De fÂr oftast ocks nya kl”der. Man firar under pÂsken Jesu d–d och uppstÂndelse det symboliserar v”xternas sÂdd och tillv”xt. Man kan s”ga att denna h–gtid ”r den samma som antikens fruktbarhets h–gtid d man offrade f–r att f en bra sk–r. Fastan b–rjar alltid med en karneval. D ”r det bara 40 dagar kvar till det att pÂsken inleds. Under karnevalen kl”r sig barnen i folkdr”kt och bes–ker sina v”nner. Barnen har folkdr”kterna p sig i skolan och i skolan sjunger man speciella karnevalsÂnger. I st”derna hÂlls stora parader med vagnar och musikkÂrer. Igrekland firar man namnsdagarna ist”llet f–r f–delsedagarna. Genom namnsdagarna ”r man f–rbunden med det helgon man ”r d–pt efter. Personen som har namsdag gÂr d till sina v”nner och bjuder p t.ex. kakor. Man fÂr ocks sj”lv presenter. Under samma dag hÂlls en speciell gudstj”nst i byns kyrka f–r personen som har namnsdag. Gudstj”nsten ”r ocks till f–r allm”nheten. Byarna har ocks sina egna namsdagar d firar alla med god mat ,musik och dans. Bykyrkans klockor ringar hela dagen f–r att tala om f–r n”rligande byar att det ”r fest p gÂng. Under julen senare p Âret brukar familjerna Âterf–renas. Julen ”r mer ”n en relig–s h–gtid. Man f ”ven presenter. Presenterna delas ut p Agios-Vassilis-dagen eller vid Basiliusfesten. Under festen serveras en speciell kaka som det ligger ett mynt i, fÂr man myntet tror man att man har tur resten av Âret. Det finns fler h–gtider t.ex. sj”lvst”ndighetsdagen den 25 mars den dagen firas med stora fyrverkerier och sen har vi ohidagen Ohi betyder nej p grekiska och firas p grund utav att den grekiske premi”rministern sade till Benito Mussolini (italiens diktator) 1940 att han inte fick ha sina trupper i Grekland. SAMHźLLE Grekerna har alltid st–t sitt land och sin livstil. Politiken spelar en mycket viktig roll i grekernas liv. Det kanske beror p att de k”mpade s hÂrt f–r att f en egen regering. Grekland har mÂnga invandrare. Under den ryska revolutionen flydde en del ryssar till Grekland. Ryssarna flydde troligen dit p grund utav den ortodoxa kyrkan. De som flydde inte s mÂnga och deras barn har blandats med den grekiska kulturen. Det finns ”ven en turkisk-grekisk del i befolkningen. Denna del ”r inte heller den stor. Den turkiska delen kommer frÂn de ottomanska turkarna som regerade i Grekland. Denna befolkningen ”r ocks den mycket liten. Den ”r bara under en procent stor. Grekland har under alla Ârhundraden haft mÂnga som utvandrade frÂn Grekland,den senaste emigreringsvÂgen skedde under 50- till 70-talen och under den kom mÂnga greker till Sverige. Eftersom Grekland ”r med i EU s kan grekerna l”ttare sl sig ner i andra delar av Europa d”r man kan f b”ttre arbete. En del l”mnar Grekland f–r att komma tillbaka med mycket pengar s de t.ex.kan k–pa mer jord, starta ett eget f–retag. F–r dem som stannar ”r skillnaden mellan storstad,by,landsbygd,fastland och –ar mycket stor. B–nderna p landsbygden stannar oftast hemma,skolorna ligger n”ra gÂrden eller huset. I st”derna ”r det mer liv och r–relse. H”r bor folk i mindre hus eller l”genheter. P –arna ”r det full rulle p sommarn men p vintern ”r det d–tt f–rd har alla turister Âkt hem. MÂnga av –borna flyttar in till fastlandet under vinterhalvÂret f–r att arbeta. De kommer tillbaka lagom till turists”songen. Greklands st”der Greklands huvudstad heter Aten och har ca 3 miljoner invÂnare med n”rliggande omrÂden inr”knade. Under antikens grekland var Aten en viktig stad. I Aten byggdes mÂnga viktiga tempel till gudarna. Templena byggdes p berget Akropolis. Akropolis betyder p grekiska den –vre staden. P Akropolis finns fortfarande en antik teater som andv”nds. N”r Aten blev huvudstad Âr 1834 var staden bara en liten by men idag breder den ut sig –ver en dalgÂng. Efter andra v”rldskriget v”xte Aten frÂn en liten by eller stad till en j”tte stad. N”r kriget var slut utvecklades staden ocks till ett industriellt centrum. En fj”rdedel av Greklands befolkning bor i denna storstad. Under 60-talet d staden –kande snabbast byggde man kontorshus och bost”der f–r att klara av –kningen av befolkningen. Detta medgav att husen inte planerades s bra som de borde g–ras. S husen stÂr idag alldeles f–r t”tt. Det g–r att staden ser trÂngbebodd ut. F–r att f–rv”rra saken finns det allt f–r f gr–nomrÂden i staden. Regeringen f–rs–ker f en kontroll –ver utsl”pp frÂn bilar och fabriker. Man har p senare Âr b–rjat plantera tr”d i hopp om att staden skall bli trevligare. Inne i centrum ”r bilar f–rbjudna p dagtid,Endast utryckningsfordon ”r tillÂtna d”r dÂ. Det ”r f–rbjudet p grund utav all den smog som de orsakar. En annan stor stad ”r Thessaloniki i norra Grekland. Det ”r en hamnstad med ca 400000 invÂnare. Denna stad ”r ett centrum f–r bÂde sj–fart och bankv”sendet. Andra stora st”der ”n Aten och Thessaloniki ”r Iraklion p –n Kreta och L·risa p fastlandet. Greklands utbildning I Grekland ”r utbildning nÂgot viktigt. Grekland har under mÂnga Âr haft f skolor och ”nnu f”rre universitet. Nu n”r Grekland levnadsstandard har stigit s har f–r”ldrarna blivit mer angel”gna att deras barn skall f b”ttre undervisning i skolan. MÂnga f–r”ldrar vill till och med att barnen skall klara gymnasiet. Man kan gemf–ra grekiska skolor med de skolor som fanns h”r f–rr. Det vill s”ga att skolorna ”r mycket str”nga i Grekland. Man f–rv”ntas ”ven att kunna l”sa och skriva vid Âtta Ârs Âlder. I Grekland gÂr barnen bara frÂn 8.30 till 13.30 i skolan men sedan har de ofta mer l”xor ”n vi. Man studerar ”mnen som t.ex.geografi,matematik,historia, religion och grekiska. Det ”r bara de som inte ”r grekisk-ortodoxa som slipper religionen. Under skoldagen serveras ingen lunch. Eleverna gÂr hem f–r att ”ta lunch under det stora lagda mÂlet ”ter alla elever p hela skolan. Men eleverna har fler raster ”n en. De har 10 minuters rast efter varje lektion. Staten betalar hela skolgÂngen tills det att de ”r femton f–r d slutar grundskolan. źven i Grekland finns ett slacks lÂg-,mellan- och h–gstadie och sedan gymnasiet och s universitet eller h–gskola. Fast h”r ”r det bara tre stadier och s universitet eller h–gskola. Det f–rsta stadiet ”r i pricip lÂgstadiet och mellanstadiet men det ”r mellan sex och tolv Âr. N”sta stadie ”r d andra stadiet och det ”r ungef”r det vi kallar h–gstadiet. H”r ”r barnen ungef”r mellan tolv och femton Âr gamla. Sedan finns det ett valfritt stadium innan universitet eller h–gskolorna. Detta stadie kallas Lycaeum. Elever som kommer frÂn Lycaeum gÂr ocks ofta p en speciell korvstoppningsskola. Denna skolan hÂller p i tre till fyra timmar. Korvstoppningsskolan hÂlls p eftermiddagen. Denna skolan ”r privat och f–r”ldrarna betalar undervisningen. Eleverna undervisas i ”mnen som t.ex. musik, sprÂk och teckniska ”mnen. Denna skolgÂng ”r endast f–r att bereda eleverna f–r det kommande intr”desprovet till universitetet. Eftersom Grekland bara har 17 universitet s ”r kampen hÂrd om platserna. De som inte klarar provet fÂr g–ra om det. Det ”r inte beg”nsat hur mÂnga gÂnger man fÂr g–ra det. Det finns ”ven skolor som ger extra utbildning f–r studenter som vill komma in p universiteten. I Sverige kallas dessa skolor Komvux. Greklands jordbruk och fiske Grekland har mycket ont om bra jordbruksmark. Men ”nd ”r Grekland mycket jordbruksinriktat. Det ”r mindre ”n en tredjedel av marken som kan odlas. Greklands natur innehÂller mest berg. De viktigaste lantbruksomrÂdena ”r de sl”tter som ligger –ster om Pindosbergen. F–r inte s l”nge sedan var fiske den st–rsta inkomstk”llan Grekland hade. Greklands tobak och bomull ”r landets viktigaste varor. Men ocks vete,socker,citroner,ris,apelsiner oliver,fikon och mandlar odlas. Kreta ”r mycket ber–mt f–r sina russin. De odlar druvorna sj”lva. Greklands f–ruts”ttningar att odla s att man kan exportera har sl–sats bort. N”stan varje jordbruk ”r mycket litet. De flesta ”r bara p nÂgra hektar. S de klarar inte av att odla de stora m”ngder som beh–vs f–r att en export skall kunna bli m–jlig. P de flesta gÂrdar arbetar alla familjemedlemmarna. Det ”r inte ovanligt att se gamla tanter och farbr–der arbeta p gÂrdarna med. Ungef”r 1/3 av befolkningen arbetar inom landets jordbruk. Regeringen uppmuntrar odlingen av produkter som ”r l”mpliga att exportera. Grekland kommer att f in mer pengar n”r de b–rjar exportera jordbruksprodukter som t.ex. vete och tobak. Regeringen har b–rjat att –ka arealen f–r jordbruk. Det sker genom att torrl”gga sumpmarker. Fisket i Grekland ”r en j”tte arbetsplats. Den omfattar ca 50000 m”nniskor. De arbetar i fabriker som rensar och konserverar fisken. MÂnga arbetar ocks med att fÂnga all denna fisk. Det finns ”ven folk som sitter och f–rpackar fisken. Grekland har stora fisktillgÂngar men de importerar ”nd mÂnga fiskprodukter. F–rr var svampfiske en viktig del i fskindustrin. Den h–ll mÂnga m”nniskor sysselsatta. Men idag ”r den p v”g att f–rsvinna f–r folk k–per billigare svampar, men de ”r oftast konstjorda. Industri Grekland har inte s stora naturtillgÂngar vilket har gjort att det har tagit lÂng tid f–r landets industri att utvecklas. Efter andra v”rldskriget har regeringen f–rs–kt f nya industrier att komma till i landet. Man v”lkomnar all industri frÂn bilar till matberedning. De flesta av dagens industrier finns i st”derna Aten och Thessaloniki. Tack vare den grekiska traditionen ”r Greklands industrier sm och oftast familje”gda. Det finns dock undantag t.ex. skeppsfart och skeppsfart. Greklands handelsflotta ”r den sj”tte st–rsta i v”rlden. NÂgra av v”rldens rikaste m”nniskor ”r grekiska skepps”gare. Under 60-talet f–rs–kte regeringen att f dessa skepps”gare att investera i gruvindustrin, energiproduktionen, kommunikationerna och finansbolagen. Detta medgav att dessa industrier fick en uppsving. Regeringen st–dde under 50- och 60-talen tobak,bomull och vete produktionen. Detta medgav en uppsving f–r bÂde textilindustrin och cigarettindustrin. Varje Âr bes–ker ca 8 miljoner m”nniskor Grekland. Det har gett h–gre l–ner f–r de flesta greker. Det beror p den m”ngd pengar som turisterna spenderar p hotel, resturanger och liknande. Tyv”rr har turistmen en negativ effekt p smÂf–retagen. De fÂr det betydligt svÂrare att klara konkuransen. Den av alla rÂvaror som ”r minst utnyttjad ”r vattnet. Regeringen uppmanar d”rf–r f–retag att andv”nda str–m frÂn vattenkraftstationer i st”llet f–r den frÂn kolverken. NÂgra av Greklands viktigaste exportvaror ”r: Kl”der,trÂd, olje- produkter,tobak,olivolja,frukt och cement. Importvarorna ”r: Maskiner och transportutrustning. Transporter Det vanligaste transportmedlet i Grekland ”r med bussen. Varje l”n har sitt eget bussbolag. P landet ser bussarna ut som gamla skolbussar. De ”r inte vackra och ”r oftast –verfulla med m”nniskor och djur. Bussen k–r –verallt. Till och med p ringliga bergsv”gar utan s”kerhetsr”cken. Men det ”r det transportmedlet man andv”nder f–r att ta sig frÂn by till by om man inte har en egen bil. De flesta v”garna i Grekland ”r gropiga och grusbelagda men det finns ”ven fina motorv”gar. Regeringen l”gger ned mycket pengar p att f ett b”ttre v”gn”t. I Grekland var man mycket sena med j”rnv”gar (om man j”mf–r med resten av Europa). J”rnv”garna b–rjade man inte bygga f–ren i slutet av 1800-talet. Idag f–rs–ker staten som ”ger j”rnv”garna att f folk att Âka tÂg. Men de har ”nd inte s mÂnga passagerare f–r j”rnv”gsn”tet ”r inte s v”l utvecklat. Men regeringen jobbar p att f–rb”ttra det. De flesta grekiska familjer ”ger en bil. Bilarna ”r mycket dyra vilket g–r att familjen oftast ”ger bara en. I Grekland ”r k–rkortsÂldern lika h–g som i Sverige (18 Âr). MÂnga bilar importeras men de som importeras beskattas ocks hÂrt. Det ”r vanligare att man Âker bÂt frÂn – till –. F”rjor,Ângare och bÂtar som ”r spetsiga bak och fram kallas caiques. Caiques ”r vanligast sm bÂtar, de drivs vanligast av en familj och ”r en privat f”rjelinje. Greklands internationella flygbolag heter Olympic Airways. Det flyger mellan –arna och p fastlandet. Det har ocks rutter till andra l”nder. Olympic Airways ”gs av staten precis som j”rnv”gen. Greklands Styrelseskick Grekland ”r sedan 1974 en demokratisk republik. Det inneb”r i princip att befolkningen best”mmer vad som skall ske inom politiken. F–r Âr 1974 valde grekerna att de inte ville vara monarki l”ngre. Man best”mde ist”llet att man skulle ha parlamentarisk demokrati. Det menas med att parlamentet innehÂller 300st folkvalda representanter som sitter i fyra Âr. De i sin tur v”ljer en president som sitter i fem Âr. Det parti som vinner valet har en partiledare som d blir premi”rminister. Han/hon utn”ms till den posten av presidenten. Idag sitter lehfweff partiet vid makten. Sen det att Pasokpartiet kom till makten Âr 1981 efter det har det skett stora f–r”ndringar.t.ex.Âldern f–r r–str”tt har s”nkts till 18 Âr, de har ocks gjort det m–jligt med en borgerlig vigsel. Pasok-partiets ledare heter Andreas Papandreou. Pasok-partiet st”rkte ocks polismakten. F–rr fanns det tv polismakter en f–r landsbygden och en f–r st”derna. Det finns ”ven en speciell polisstyrka f–r turister. Den ingriper vid oroligheter bland turister uppstÂr. P grund utav det heter den just turistpolisen. Varje polis i denna polisstyrka mÂste minst tala ett fr”mmande sprÂk. Grekland har ett speciellt problem med Cypern. F–r p Cypern ”r 85% grek-cyprioter. Grekerna bor speciellt p den s–dra halvan av Cypern. Den norra halvan befolkas mest av turk-cyprioter. De bÂda delarna har var sin polisstyrka och de v”ljer ”ven sina egen presidenter. Cypern har blivit erk”nnt som en sj”lvst”ndig stat av Grekland och grekerna har en ambassad p –n. Cypern har blivit en krigsfrÂga f–r den turk-cypriotiska delen fÂr inte sin regreing godk”nd av r”sten av v”rlden. Det ”r bara Turkiet och Pakistan som godk”nner den. De grek-cyprioterna kr”ver att –n skall vara i grekiskt styre.